<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140</id><updated>2011-04-22T00:01:57.836+02:00</updated><title type='text'>Nueves d'Asturies</title><subtitle type='html'>Hasta onde llegarán N. Balmori y A. Eres con una historia qu'entama asina:[La tarde enllenó'l valle de xarazu. Andar a la gueta de los familiares d'una persona qu'enxamás conocisti pue facete dar mil vueltes. El camín entamó en Tapia, siguió per Candás, Coyanca y llévanos otra vuelta a Candás.
Dende equí nun sé pa ónde diremos.
Mientres volvemos, Antón intenta acabar el camín ente'l xarazu. Ablúgase na marquesina del bus pero tien mieu...]</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>42</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-115822640632661282</id><published>2006-09-14T11:24:00.000+02:00</published><updated>2006-09-14T11:33:26.340+02:00</updated><title type='text'>14 de setiembre de 2006</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/xinebra.jpg"&gt;&lt;img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/320/xinebra.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Duldó ente garralu y non. Duldó...&lt;br /&gt;Nun supo qué facer. Sentíase con tanta tranquílidá dientro que nun podía creer qu'aquel chiflíu fuera acabar con too. Sabía qu'enantes o depués diba garralu porque nunca diba dexar de sonar.&lt;br /&gt;Y quiciabes yera meyor garralu yá.&lt;br /&gt;Echó un poco más de xinebra en vasu y llevantóse camín de la sala.&lt;br /&gt;Cuantayá que nun probaba l'alcohol, cuantayá que nun tomaba pastielles, cuantayá que... pero aquella mañana al ver aquella botella no más escayecío del armariu nun lo pudo resistir y rindióse énte ella, énte'l lliquídu blanco que diba, otra vegada, a verter na so vida&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-115822640632661282?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/115822640632661282/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=115822640632661282' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/115822640632661282'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/115822640632661282'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/09/14-de-setiembre-de-2006.html' title='14 de setiembre de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114146412478946616</id><published>2006-03-04T10:16:00.000+01:00</published><updated>2006-03-04T10:22:04.803+01:00</updated><title type='text'>3 de marzu de 2006</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Y escaeciólo. Nunca más s'alcordó d'ello. Nunca más faló d'ello. Nunca más baxo hasta la vera la mar. Pa qué, si too aquello podía trae-y alcordances que nun quería tener na cabeza.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Y escaeciólo too y entamó una nueva vida depués de vender la so casa enllena d'alcordances vueltes en gris y comprar una na pate cimera del pueblu, onde yá nun golía a salitre sinón a yerba. Onde'l día pasaba viendo a los vecinos trabayar la tierra.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Y llevó una vida tranquila, hasta una mañana dellos años depués del socesu. Enllenu de xinebra (cuantayá que nun bebía) volvió a sonar el teléfonu...&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114146412478946616?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114146412478946616/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114146412478946616' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114146412478946616'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114146412478946616'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/03/3-de-marzu-de-2006.html' title='3 de marzu de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114146317829150159</id><published>2006-03-04T09:55:00.000+01:00</published><updated>2006-03-04T10:10:11.096+01:00</updated><title type='text'>2 de marzu de 2006</title><content type='html'>Saliendo de casa con un pitu na boca, caminando per Candás p'hacia La Buraca, llegando al vieyu barcu y ellí...&lt;br /&gt;Igual qu'una película, como si'l protagonista fuere otru y Antón tuviere sentáu nel Teatru Prendes, foron pasando les escenes de la nueche pela so cabeza.&lt;br /&gt;Yera a recordalo too, lo que pasare y lo que nun llegó a pasar. Como si la xinebra y la resaca firmaren l'altu'l fueu y lu dexaren pensar nidiamente no asocedío.&lt;br /&gt;Y calmó. Enxamás-y gustare nun poder recordar les coses, como cuando tomó aquelles pastielles, que lu facíen tener espacios en blanco que nunca llenaba. Por eso, alcordase de tolo que pasara la nueche anterior calmólu dafechu anque... yá nun había igua pa ello.&lt;br /&gt;Ente lo blanco y lo negro taba lo gris, el color del escaezu.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114146317829150159?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114146317829150159/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114146317829150159' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114146317829150159'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114146317829150159'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/03/2-de-marzu-de-2006.html' title='2 de marzu de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114143555399429499</id><published>2006-03-04T02:16:00.000+01:00</published><updated>2006-03-04T02:25:54.006+01:00</updated><title type='text'>1 de marzu de 2006</title><content type='html'>Ella intentaba colar&lt;br /&gt;Él  tiráu enriba d'ella.&lt;br /&gt;Pero dengún cuerpu se movía. Too siguía igual.&lt;br /&gt;Los cuerpos nel so sitiu, pero les voces espardíense col vientu qu'enllenaba la nueche.&lt;br /&gt;Ella intentaba colar, pero nada nun foi alantre.&lt;br /&gt;Ella gritaba.&lt;br /&gt;Pero naide oyía los sos gritos.&lt;br /&gt;Suañó, pero los sos suaños fueron escaeciéndose.&lt;br /&gt;Hasta que de sópitu él alcordóse de too...&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114143555399429499?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114143555399429499/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114143555399429499' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114143555399429499'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114143555399429499'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/03/1-de-marzu-de-2006.html' title='1 de marzu de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114141651162188114</id><published>2006-03-03T20:48:00.000+01:00</published><updated>2006-03-03T21:08:31.633+01:00</updated><title type='text'>28 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Averóse hasta ellí, selemente, por si molestaba. Nun yera la primera vez que Xuan sentía voces como aquelles. Les pelees ente aquellos estraños qu'habitaben per hores el barcu dábense davezu. Cuando entamaben a facelo, tres l'alcohol y les rises que los tres compartíen dende diba un mes, Xuan colaba ensin facer ruiu, por nun vese salpicáu por problemes que nun diben con él.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- ¡Vuelvi!¡Nun soi ella, pero vuelvi! - dixo una vocecina cuasi ensin aliendu que Xuan foi a oyir enantes d'entrar nel barcu. Dientro, sería testigu d'una imaxe que diba tardar tiempu n'escaecer.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114141651162188114?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114141651162188114/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114141651162188114' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114141651162188114'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114141651162188114'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/03/28-de-febreru-de-2006.html' title='28 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114134039473310384</id><published>2006-03-02T23:47:00.000+01:00</published><updated>2006-03-02T23:59:54.746+01:00</updated><title type='text'>27 de febreru de 2006</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/volver.jpg"&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/320/volver.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Cómo nun diba tener duldes si pasaba'l tiempu esperando por daquién que nun venía, por daquién qu'esperaba tener tola vida al so llau.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pero non, nun volvía, y llegó un momentu en que pensó que yá nunca diba volver, que yá nunca la diba volver a ver. Y entamó a conformase cola compañía de la otra amiga. La otra, aquella qu'aportare cuando entá esperaba, aquella qu'aportare y que foi ganando terrén na so vida. Llegó un momentu en que pasaben tol día nel so furacu, en frente la mar, enllenando los sos cuerpos enmarañaos de salitre y muga. Nun se movíen d'ellí pa nada: el tabacu y la comida poníao un vieyu pescador amigu dende había bien de tiempu. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Aquel tarde'l pescador baxara como davezu a llantar les sos cañes nel barcu de piedra y de la que baxaba oyó les voces que surdíen del interior d'ún de los furacos del barcu y que pidíen a daquién que volviere.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114134039473310384?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114134039473310384/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114134039473310384' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114134039473310384'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114134039473310384'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/03/27-de-febreru-de-2006.html' title='27 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114132146829553488</id><published>2006-03-02T18:27:00.000+01:00</published><updated>2006-03-02T18:50:31.216+01:00</updated><title type='text'>26 de febreru de 2006</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/abrazo.jpg"&gt;&lt;img style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/200/abrazo.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Yera ella. ¿Quién si non?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dende que-y diera aquel abrazu, diba tiempu yá, nun foi a escaecela. Nun pudo. Nun quixo. Cada vegada que diba al barcu, el deséu d'atopala lluchaba escontra la medrana que-y pruyía al pensalo.&lt;br /&gt;Día tres día, diba cuasi pa tres años, visitaba'l barcu con esa esperanza, con un enfotu enfermizu que lu alloriaba pasu ente pasu. De xemes en cuando, dalgún desdexáu pola vida acompañábalu na espera, compartiendo pitos, tragos y confidencies, hasta que la lluna lu avisaba de que yera hora de tornar pa casa. Ensin vela, ensin sentir aquel calor fríu nel alma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Un añu enantes, pasó per ellí una muyer.&lt;br /&gt;"Llegasti", espetó-y de la que la vio.&lt;br /&gt;Nel intre, decatóse de que non. Nun yera ella.&lt;br /&gt;"¿Y nun te valgo yo?"- respondió aquella visita con ciertu descaru.&lt;br /&gt;Entamo asina una rellación estraña, mui estraña. Naguando por que llegara la que nunca apaecía, Antón agarró a aquella muyer como la única prueba de que tovía yera un home, de qu'entá taba vivu. Porque empezaba a duldalo.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114132146829553488?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114132146829553488/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114132146829553488' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114132146829553488'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114132146829553488'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/03/26-de-febreru-de-2006.html' title='26 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114131917361886483</id><published>2006-03-02T17:51:00.000+01:00</published><updated>2006-03-02T18:13:32.260+01:00</updated><title type='text'>25 de febreru de 2006</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/tel??fonu.jpg"&gt;&lt;img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/320/tel%3F%3Ffonu.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Aquella voz enllenábalu de señaldá, nun sabía por qué, pero taba seguru que sabía con quién taba falando, pero nun sabía d'ónde surdía aquella alcordanza.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;-¿Alcuérdeste d'anueche? -entrugó ella mientres Antón siguía pensando nel orixe d'aquella voz.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Nun sabía lo que ficiera la nueche anterior, namás s'alcordaba d'espertar dormíu debaxo l'agua de la ducha y que'l teléfonu nun dexaba de sonar. Pero había dalgo na cabeza que-y dicía que la nueche anterior fuera mui llarga.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;-Anueche desaniciasti la última alcordanza que teníes de to güelu, la única alcordanza que teníes de ti...&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Yá nun foi a sentir más nada al otru llau, l'otru llau volvióse una serie intermitente de pitíos mientres él intentaba dici-y a aquella voz que nunca ficiera nada escontra'l so güelu, qu'él nunca desaniciara nada so.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114131917361886483?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114131917361886483/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114131917361886483' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114131917361886483'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114131917361886483'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/03/25-de-febreru-de-2006.html' title='25 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114131729172676885</id><published>2006-03-02T17:24:00.000+01:00</published><updated>2006-03-02T17:34:51.736+01:00</updated><title type='text'>24 de febreru de 2006</title><content type='html'>- Ringggggggg.&lt;br /&gt;Aquel soníu infernal espetó-y la realidá nos oyíos. Yá nun taba cola ma nin col güelu nin la vía a ella nin al barcu. Namás sintía'l teléfonu otra vez, mientres siguía tiráu na alfombra con golor a vieyo.&lt;br /&gt;Con munchu esfuerzu consiguió llevantase y garrar l'aparatu. Si lo llega a saber... déxalu siguir sonando.&lt;br /&gt;- Hola Antón&lt;br /&gt;Aquella voz...&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114131729172676885?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114131729172676885/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114131729172676885' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114131729172676885'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114131729172676885'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/03/24-de-febreru-de-2006.html' title='24 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114073406702063116</id><published>2006-02-23T23:21:00.000+01:00</published><updated>2006-02-23T23:39:00.660+01:00</updated><title type='text'>II</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/balanza.jpg"&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/320/balanza.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Cuántes vegaes Antón güelu duldara na vida: casase con ella o nun se casar, marchar del so pueblu o quedar ensin saber lo que podía pasar, garrar el barcu o'l tren, trabayar en cualquier cosa o nun comer, xugar cola vida o esperar la muerte... Tantes y tantes coses que'l güelu siguió a medies. Enxamás nin a un llau nin a otru de la balanza, siempre permediando.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Y dalgo asemeyao-y pasaba a Antón nietu. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Siempre duldando, pero col so güelu como solución de too, con so madre anguaño como lo único que-y quedaba nesti mundiu. De neñu siempre-y dicía que yera lo que más quería en mundu, nun quería a nada nin naide igual. Hasta que volvió'l güelu y el so querer entamó a tar repartío. Anque nun yera'l mesmu querer: ún yera amor de madre, enllén de vida; y l'otru yera amor pa con un güelu proteutor que compartía con él un mesmu ser.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114073406702063116?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114073406702063116/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114073406702063116' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114073406702063116'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114073406702063116'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/ii_23.html' title='II'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114072021718357287</id><published>2006-02-23T19:11:00.000+01:00</published><updated>2006-02-23T19:43:37.196+01:00</updated><title type='text'>23 de Febreru de 2006</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/noche.jpg"&gt;&lt;img style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/200/noche.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;- Hola Antón.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nun paró de correr hasta llegar a casa. Nun taba avezáu a que la xente lu tocare y aquel abrazu... foi más de lo que pudo soportar. En cuantes pudo fuxir, marchó d'ellí ensin mirar p'atrás, a la gueta los brazos de la so ma que siempre lu consolaben. Nun podíen ser otros. Namás que la so ma yera a calmalu cuando dalgo-y pasaba... como aquel día de febreru.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nin él mesmu supo esplicalo en casa. Nun supo nin quixo. Pero ¿cómo cunta-yos que sintió que morría? ¿Cómo entender qu'aquel abrazu con arrecendor de muerte tresportólu nun segundu al llau del so güelu? ¿Cómo dici-yos que... viera'l vieyu Antón nos güeyos d'aquella moza?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Y foi a partir d'esi momentu cuando entamó a convertir la visita al barcu de piedra nun vezu diariu, cuasi nuna zuna qu'a mou de droga lu obligaba a caminar dende casa hasta ellí día tres día.&lt;br /&gt;Les últimes pallabres del güelu Antón retumbáron-y más vives que nunca: "ellí, nel barcu, sedrás feliz, si la alcuentre, Antón". Y ellí foi, cola esperanza d'atopar lo qu'en toos esos años p'atrás nun pudiere, anque lo intentó.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El so requexu favoritu facía-y escaecer aquel alcuentru cola muerte, aquel desalcuentru cola vida, aquel abrazu cola moza, les sos pallabres caberes. Como siempre, Antón nun se decidía entre ser feliz de nun tar con ella o tar señaldosu por volver a vela. La indecisión, el motor de la so vida, como lo fuera de la del güelu.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114072021718357287?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114072021718357287/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114072021718357287' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114072021718357287'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114072021718357287'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/23-de-febreru-de-2006.html' title='23 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114064081211078031</id><published>2006-02-22T21:28:00.000+01:00</published><updated>2006-02-23T21:17:49.533+01:00</updated><title type='text'>II</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/lluvia.jpg"&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/320/lluvia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Foi una mañana de febreru, llovía, acababa d'alborecer, él entamaba'l camín del muelle. Milenta vegaes desque morriera so güelu baxara hasta ellí, pero nunca fuera a llegar hasta'l llugar onde so güelu-y dicía que diba atopar la felicidá.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Cuando baxaba la costona que lu averaba a la mar, atopola a ella.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Viola sentada nun bancu, llorando a gritos, miróla. La cara enzafarranchada del maquillaxe corrío.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Duldó si dir a falar con ella, pero tenía mieu, había bien de tiempu que tenía mieu de toles persones que nun fueren so ma. Siguió'l so camín, y esta vegada foi a baxar al barcu. Esbarió pelos bloques de piedra, buscó ente tolos furacos qu'ellí había, y  nún, nel más grande, sentóse a mirar la mar.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;A la vuelta cuando yá yera más del mediodía volvió a vela, ellí sentada, yá dormida. Averóse a ella, faló-y al oyíu pa espertala, y cuando Antón yá diba desistir del so enfotu, y ente la mirada de bien de xente qu'a aquelles hores pasiaba pela villa, la moza espertó y apretólu escontra ella.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114064081211078031?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114064081211078031/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114064081211078031' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114064081211078031'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114064081211078031'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/ii_22.html' title='II'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114063844326880283</id><published>2006-02-22T20:49:00.000+01:00</published><updated>2006-02-22T21:00:43.280+01:00</updated><title type='text'>22 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Tovía recordaba los años nos que, de consulta en consulta, de diagnósticu en diagnósticu, les voces foren acallando a fuercia pastilles. Húboles que lu atontaben de mou talu que nun distinguía'l día de la nueche pa pasar a otres nes que tomales y dormir, ensin pasar pela estaya'l suañu, yera too ún.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Y les voces marcharon. Hasta que llegó'l momentu nel que, cuasi nun yera a recordar cuándo entamaren. Pensaba nel güelu, sí, pero ... en pasando'l tiempu, la imaxe primera d'aquel paisanu tresformárase-y na memoria nuna semeya sepia na que pensar ensin dolor. Eso yera pa él, dempués de tanto, un recuerdu ensin dolor.  Y too, por culpa les pastilles, que nun podía dexar de tomar, porque nun s'atrevía a facelo.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hasta que la conoció.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114063844326880283?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114063844326880283/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114063844326880283' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114063844326880283'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114063844326880283'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/22-de-febreru-de-2006.html' title='22 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114054250907910337</id><published>2006-02-21T18:17:00.000+01:00</published><updated>2006-02-21T18:24:46.623+01:00</updated><title type='text'>II</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Aquel día cometió'l mayor fallu que cometiera en tola so vida. Taba entá na cama cuando la ma entró en cuartu y entrugó-y qué tal taba.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;-Bien -dixo-, pero como siempre ensin poder dormir, oyendo voces na cabeza que me caltienen tranquilu, que me recuerden la parte que me falta.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;La madre alarmóse, nun sabía qué facer. Averóse a la cama, tocó-y la frente pa ver la fiebre y atopólu enllén de calor, col cuerpu enllén de la muga que tola nueche-y dexara en cuerpu.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Sacólu de la cama, anque él nun quería y llevólu al primer sicólogu que visitara d'una riestra interminable.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Aquella mañana entamó'l fin, los melicamentos fueron ayudándolu a aportar a la meta.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114054250907910337?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114054250907910337/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114054250907910337' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114054250907910337'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114054250907910337'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/ii_21.html' title='II'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114050977927292194</id><published>2006-02-21T09:09:00.000+01:00</published><updated>2006-02-21T09:16:19.290+01:00</updated><title type='text'>21 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Naide yera quien a consolalu. Nun lloró, como se prometiere a sí mesmu. Nun echó pel mal que-y arrampuñaba la otra parte del so alma. Pero naide foi quien a sacalu d'aquel estáu de tristura y señaldá nel que la muerte del güelu Antón lu dexare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tampoco naide nun sabía que les nueches entamaron a ser eternes pa él dende entós. Milenta voces trataben de sacalu del más fondu de los suaños cada vegada que consiguía zarrar los güeyos pa nun pensar. Al principio, despertaba enllenu de sudu en cuantes qu'entamaben. Poco a poco, foi avezándose a elles y col tiempu, aquel soníu acabó siendo'l meyor momentu del día, l'únicu nel que nun tenía qu'esplicar por qué taba siguía tan triste dempués de tantos años.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114050977927292194?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114050977927292194/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114050977927292194' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114050977927292194'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114050977927292194'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/21-de-febreru-de-2006.html' title='21 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114047514742856118</id><published>2006-02-20T23:31:00.000+01:00</published><updated>2006-02-20T23:39:07.440+01:00</updated><title type='text'>20 de febreru de 2006</title><content type='html'>Aquella mañana fueron a buscalu a escuela enantes del recréu. Nelín, l'amigu de so pá picó en clas y llevólu pa casa cuntándo-y que tenía que dir pa casa, qu'entainara, que nun podíen tardar. Cuando aportó a casa so madre mandólu entrar en cuartu ensin dici-y nada, y ellí tiráu na cama vio al güelu, al güelu polo que tanto naguara, a la persona que más quería nel mundu, a la persona que facía ser feliz... les dos partes d'un espeyu.&lt;br /&gt;Cuntó-y que lu quería muncho, que-y quedaba pocu tiempu de vida, que tenía que ser fuerte, que tenía'l mundu enteru pa él, qu'allá baxo nún de los furacos del barcu de piedra tenía dalgo que lu diba facer mui feliz.&lt;br /&gt;Nun hubo más. De sópitu, a Antón, la vida tornóse-y en blanco y negro.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114047514742856118?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114047514742856118/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114047514742856118' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114047514742856118'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114047514742856118'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/20-de-febreru-de-2006.html' title='20 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114045874535310047</id><published>2006-02-20T18:55:00.000+01:00</published><updated>2006-02-20T19:05:45.366+01:00</updated><title type='text'>19 de febreru de 2006</title><content type='html'>Dende esi momentu, nun hubo neñu nin paisanu en casa. Dende esi día, ensin faltar ún, abeyaben d'un sitiu pa otru, saludando a los vecinos al pasar. Antón entamó a sintise arguyosu d'aquel paisanu, l'otru Antón qu'hasta entós nun conociere namás que d'oyíes, el "güelu" del que toos falaben. Nun necesitaba pidi-y nada, nin dici-y nada pa ser feliz a la so vera. ¡Cuntaba unes histories tremendes! L'exiliu yera un sitiu estrañu, camentaba daquella: ún nun sabe si ser feliz de nun tar ellí o tar señaldosu por querer volver. Eso yera lo que-y pasaba al güelu Antón, les más de les veces: que nun sabía lo que quería, onde-y petaba tar nin con quien quedase en cada momentu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Siempre dixeron que yeren iguales, como dos ximielgos n'estremaes dómines. El ñetu Antón y Antón el güelu.  Como un mesmu alma en distintu cuerpu.  Hasta que namás quedó'l nietu, una sola parte d'aquel espeyu. Y foi entós cuando entamaron les voces.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114045874535310047?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114045874535310047/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114045874535310047' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114045874535310047'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114045874535310047'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/19-de-febreru-de-2006.html' title='19 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114042777099459669</id><published>2006-02-20T10:18:00.000+01:00</published><updated>2006-02-20T10:34:08.050+01:00</updated><title type='text'>18 de febreru de 2006</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/ba22.jpg"&gt;&lt;img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" height="297" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/320/ba22.jpg" width="392" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Depués de más de cinco minutos de nervios, decidióse a entrar al cuartu del que salíen les voces. Y ellí taba él, cola cara enllena d'engurries, col pelo más blanco qu'enxamás viere, coles gafes más grandes que nunca viere.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Quedó paráu namás que lu vio, nun foi dicir nada; y entá tardó más en reaccionar cuando oyó les pallabres que-y dedicó so ma:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;- Alcuérdeste de to güelu.... Cómo te vas alcordar... Ván yá tantos años que nun lu ves... Da-y en besu a to güelu -dixo ella de siguío.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Y él obediente, clisáu, empobinóse a da-y un besu a aquel home que lu esperaba con una sorrisa na cara, que lu estrapayó escontra él y que-y cantó al oyíu: 'Mi Buenos aires querido...".&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114042777099459669?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114042777099459669/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114042777099459669' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114042777099459669'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114042777099459669'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/18-de-febreru-de-2006.html' title='18 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114038693436853826</id><published>2006-02-19T23:00:00.000+01:00</published><updated>2006-02-19T23:08:54.383+01:00</updated><title type='text'>17 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Conocelu y saber por qué'l silenciu yera la respuesta, les más de les veces, foi too ún. Aquel paisanu yera... nun sabría esplicalo, anque quixere. A lo primero, un desconocíu al que tol mundu facía preguntes, al que tol mundu-y pidía coses... menos él.&lt;br /&gt;Siempre recordará'l día que tornó pa casa, el momentu nel que lu conoció. Dende un requexu la cocina, sintió voces. Pero nun yeren les de siempre; éstes sintióles hasta'l gatu col que xugaba, que marchó escopetáu a escondese na carbonera. Ablucáu, espero instrucciones. Nun sabía si dir p'hacia la entrada o esperar, como-y dixere so ma, a que la visita tuviere a bien atravesar el pasiellu.&lt;br /&gt;Decidió esperar. Como siempre facía. Esperar a que les coses llegaren a él, ensin tener que facer nada por ello. Namás sentase y esperar.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114038693436853826?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114038693436853826/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114038693436853826' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114038693436853826'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114038693436853826'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/17-de-febreru-de-2006.html' title='17 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114022690954948821</id><published>2006-02-18T02:35:00.000+01:00</published><updated>2006-02-20T10:17:00.300+01:00</updated><title type='text'>16 de febreru de 2006</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Y estranxeru yera lo peor q lu podíen llamar; eso enseñára-ylo'l so güelu de la que volviere p'Asturies.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Milenta vegaes-y lo llamaren enantes de que so güelu llegare, y nun-yos diera nenguna importancia.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;La verdá ye qu'enxamás entrugara pol so güelu en casa. Nun sabía nin lo que yera.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Cuando en clas s'enteró de qu'había dalgo a lo que llamar güelu, nun supo qué pensar,&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Polo qu'oyó a los sos collacios d'escuela, eso yera dalgo que consentía más que naide y que si dalguna vegada-y pidíes un duru, de xuru diba dátelu.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Depués de muncho pensar, un día en casa, mientres cenaba tola familia, entrugólo:&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;- Á mama, qué ye un güelu.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114022690954948821?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114022690954948821/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114022690954948821' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114022690954948821'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114022690954948821'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/16-de-febreru-de-2006.html' title='16 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-114019713185367965</id><published>2006-02-17T17:58:00.000+01:00</published><updated>2006-02-17T18:25:31.863+01:00</updated><title type='text'>15 de Febreru de 2006</title><content type='html'>La so ma. Per un momentu, treslladóse nel tiempu.  El tactu d'aquella alfombra vieya na que taba tiráu, recordó-y lo qu sintía cuando la ma lu secaba de neñu. Solía llavase nuna palangana de loza que traxera'l güelu, a la qu'enantes d'espolletar, llegaba de mala manera averándose de puntines.  Pa secase, siempre que podía, garraba una tobaya de les nueves que guardaben nel armariu del cuartu pa "cuando viniere xente", qu'enxamás venía. Golíen a llavanda y a xabón. Y nun raspiaben la piel como les qu'avezaba a usar la so ma cuando lu secaba.&lt;br /&gt;Como aquel día... Tendría unos 11 años. Tovía paecía tar sintiendo cómo-y salía'l sangre pela rodiella ensin que la ma dexara de frotalu con fuercia escomanada. Paecía n'ayén, fuera too. Y eso porque venía de pegase col fíu los vecinos. Too por "defender l'honor de la so familia". Too porque l'otru lu llamara, ente otres coses, "estranxeru".&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-114019713185367965?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/114019713185367965/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=114019713185367965' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114019713185367965'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/114019713185367965'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/15-de-febreru-de-2006.html' title='15 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113992333489890826</id><published>2006-02-14T14:13:00.000+01:00</published><updated>2006-02-14T14:22:14.910+01:00</updated><title type='text'>14 de febreru de 2006</title><content type='html'>Metese na cama y esperar, metese na cama y esperar...&lt;br /&gt;Somorguiáu en xinebra tapóse coles sábanes blanques qu'un día heredara de so ma.&lt;br /&gt;Intentó dormir pero les voces nun paren d'enllenar la so cabeza. Toma un nolotil como fai cada vegada que nun pue dormir y oye voces.&lt;br /&gt;Cuántu tiempu oyendo voces, cuántu tiempu sintiendo que dientro d'él ta daquién que lu ayuda a siguir pel camín que tien que dir. Pero dacuando eses voves vuélvense un baturiciu allá dientro y tien que calmales.&lt;br /&gt;So madre, siempre cuntaba al primer sicólogu que lu trató, al mélicu de pagu, al mélicu de la seguridá social quella tarde que'l neñu oyó les primeres voces.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113992333489890826?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113992333489890826/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113992333489890826' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113992333489890826'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113992333489890826'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/14-de-febreru-de-2006.html' title='14 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113990546564331989</id><published>2006-02-14T09:06:00.000+01:00</published><updated>2006-02-14T09:24:25.653+01:00</updated><title type='text'>13 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Metese na cama y esperar, metese na cama y esperar... Aquella idea dába-y les fuercies que nun tenía pa empobinase pa casa, caminando peles cais como una pantasma venida a menos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La espera siempre yera dura.  Sabía qu'ella vendría, nunca fallaba... pero nun sabía en qué momentu. De xemes en cuando, pasaben tola nueche xuntos pero otres... yera yá al riscar cuando la vía llegar pa marchase cuasi nel intre.&lt;br /&gt;Pero esa nueche... naguaba por que nun fallara. Lo asocedío nel barcu, anque lo sentía como ayeno a él, dexára-y na boca un tastu daqué amargu. Nun yera quien a quitalu nin col posu de la botella xinebra qu'entá llevaba nel macutu.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113990546564331989?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113990546564331989/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113990546564331989' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113990546564331989'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113990546564331989'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/13-de-febreru-de-2006.html' title='13 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113973797585446688</id><published>2006-02-12T10:38:00.000+01:00</published><updated>2006-02-12T10:52:55.866+01:00</updated><title type='text'>II</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/candas1.jpg"&gt;&lt;img style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; CURSOR: hand; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/320/candas1.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div align="justify"&gt;Si la nueche anterior-y entrugamos a él si aquello yera amor, de xuru que nos diba dicir que sí, qu'enxamás tuviera tantu amor; pero si-y lo llegamos a entrugar a ella, de mano, diríanos que non, que yera namás subsistencia, pero depués de falar con ella bien de tiempu llegaríemos a la conclusión de qu'había muncho, muncho más de lo qu'ella nos entamara a dicir. Pero enxamás lo reconoció.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Enxamás espero sentise tan apretada escontra la piel d'él, enxamás atalantó qu'esto diba siguir esti camín: tirada cuasi ensin aliendu naquel requexu de piedra arrodiáu per tolos llaos pola mar y la lluz de la lluna. Mientres él siguía mirando la mar.&lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;De sópitu abrazola y de sópitu soltóla. Siguió mirando la mar hasta que de sópitu miróla; ya entamó a caminar, los güeyos clisaos, el sangre xelao. Quería llegar bien llueu a casa, yá nun quería tar onde siempre quería tar, quería metese na cama y esperar...&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113973797585446688?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113973797585446688/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113973797585446688' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113973797585446688'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113973797585446688'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/ii_12.html' title='II'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113973434029609036</id><published>2006-02-12T09:44:00.000+01:00</published><updated>2006-02-12T09:52:20.306+01:00</updated><title type='text'>12 de Febreru de 2006</title><content type='html'>... pero foi lo último que fizo conscientemente. Aquel home, que tantes veces la citara ellí, que tantes veces-y pagare la pensión na que vivía, namás que por charrar con él... tresformárase nun desconocíu. Sintió cómo unos brazos, con una fuercia escomanada que nun s'aldivinaba tres d'una apariencia ruinuca, yeren a arrodiala hasta cuasi quita-y l'aliendu.&lt;br /&gt;Naide nun sabe qu'ella enxamás conociera l'amor de baldre, los sentimientos puestos en pie de guerra a cambiu de nada. Siempre tuviere'l dineru pel mediu. Esi dineru que tanta falta-y facía pa siguir tirando p'alantre.&lt;br /&gt;¿Aquello yera amor?&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113973434029609036?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113973434029609036/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113973434029609036' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113973434029609036'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113973434029609036'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/12-de-febreru-de-2006.html' title='12 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113967207556506337</id><published>2006-02-11T16:30:00.000+01:00</published><updated>2006-02-11T16:57:36.556+01:00</updated><title type='text'>11 de febreru de 2006</title><content type='html'>Nun contestó.&lt;br /&gt;Nada lu podía separtar d'aquel mundu propiu nel que'l so interior taba allugáu.&lt;br /&gt;Ella volvió a repetir el so saludu; él siguió ensin face-y casu con tolos sos sentíos allende los mares.&lt;br /&gt;Moviólu , pero tampoco-y fizo casu. Decidió sentase al llau d'él, mirar pa onde miraba, sentir lo qu'él sentía...&lt;br /&gt;De sópitu, mirólu a los güeyos y...&lt;br /&gt;Xelóse-y tol cuerpu de medrana.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Respiró, gritó...&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113967207556506337?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113967207556506337/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113967207556506337' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113967207556506337'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113967207556506337'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/11-de-febreru-de-2006.html' title='11 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113967151582640514</id><published>2006-02-11T16:09:00.000+01:00</published><updated>2006-02-11T16:25:15.836+01:00</updated><title type='text'>10 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Nun había sitiu nel mundu nel que la mar se sintiere como nel so requexu favoritu. Eso sí que lu facía calecer, más que milenta brazos de muyer. Dende ellí, acolumbraba la lluna cuando se dexaba ver pente les nubes del cielu candasín. Quedaba ablucáu mirando pa ella mientres echaba mano de la botella que tocare esi día. Anque les más de les veces, la xinebra o la coñá resultaben mano de santu p'afogar les penes, aquella nueche paecía que l'alcohol nun yera abondo. Nin la lluna. Nin siquiera la mar. Nada-y valió pa dexar de sentir, dende la so atalaya solitaria, el fríu mortal que-y calistró'l pelleyu en cuantes la sintió:&lt;br /&gt;- Hola Antón.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113967151582640514?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113967151582640514/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113967151582640514' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113967151582640514'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113967151582640514'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/10-de-febreru-de-2006.html' title='10 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113948972169802704</id><published>2006-02-09T13:47:00.000+01:00</published><updated>2006-02-09T13:55:21.710+01:00</updated><title type='text'>II</title><content type='html'>&lt;div align="justify"&gt;Pero dalgo-y dicía que les coses nun yeren como davezu. Enfiló'l camín de La Buraca, poco más p'allá taba ún d'esos furacos, cuasi cueves, que s'abríen nel vieyu barcu de piedra enllén de bloques de piedra que llevaba asitiáu dende había bien d'años na parte d'atrás d'El Mueye. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Ellí tenía que tar aquello que-y daba l'abellugu que tanto necesitaba. &lt;/div&gt;&lt;div align="justify"&gt;Pero ellí, arrodiáu de mar y peñes, decatóse de que les coses nun diben bien. Prendió un pitu y pegó-y un suerbu a la botella de xinebra que llevaba nel macutu que nun lu abandonaba aquelles nueches que desapaecía pente aquel vieyu barcu de piedra.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113948972169802704?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113948972169802704/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113948972169802704' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113948972169802704'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113948972169802704'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/ii.html' title='II'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113947367974439631</id><published>2006-02-09T09:18:00.000+01:00</published><updated>2006-02-09T09:27:59.756+01:00</updated><title type='text'>9 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Per un momentu pensó que morriera. ¡Qué más daba agora yá! Dempués de too... ¿quién lu diba echar en falta? Les imáxenes de les hores pasaes paecíen querer volver a la so memoria.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La nueche nun entamara mal. Tuvo esa sensación prestosa que dexen les coses que tienen bonos principios. Saliere de casa col pitu na boca - un día d'estos tengo que dexalo- mientres facía que colocaba'l pelo que lluchaba por salir per detrás de les oreyes.  Otru día más, y yá diben munchos dende que lu dexara Manuela, marchaba peles cais de Candás a la gueta los brazos que-y dieren l'abellugu pol que tanto naguaba.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113947367974439631?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113947367974439631/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113947367974439631' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113947367974439631'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113947367974439631'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/9-de-febreru-de-2006.html' title='9 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113940577243512431</id><published>2006-02-08T14:31:00.000+01:00</published><updated>2006-02-08T14:36:12.446+01:00</updated><title type='text'>8 de febreru de 2006</title><content type='html'>Colgó'l teléfonu colos güeyos clisaos: nada de lo que pudiere pasar nel mundu-y podía afectar tanto como lo que-y acababen de dicir. Nada de lo que pudiere pasar nel mundu podía facer que reaccionare.&lt;br /&gt;Y éllí taba él, fuera de sí, en calzonciellos, colos güeyos clisaos y esperando que socediere dalgo que nin él sabía qué yera.&lt;br /&gt;Pero socedió, taba aportando'l mediodía cuando s'esbarrumbó enriba de l'alfombra de la sala.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113940577243512431?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113940577243512431/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113940577243512431' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113940577243512431'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113940577243512431'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/8-de-febreru-de-2006.html' title='8 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113930813091028934</id><published>2006-02-07T11:06:00.000+01:00</published><updated>2006-02-07T11:28:50.920+01:00</updated><title type='text'>7 de febreru de 2006</title><content type='html'>- ¿Si? - dixo col migayu voz que-y foi posible sacar de dientro.&lt;br /&gt;- ...&lt;br /&gt;- Sí, soi yo. - Reconociendo qu'aquel nome-y pertenecía. De poques coses taba tan seguru nesi momentu&lt;br /&gt;- ...&lt;br /&gt;- ¿Anueche? Pues... nun sé... nun toi ... pue ser... anque.... - tatexó como nunca ante les preguntes que-y espetaben dende l'otru llau l'aparatu.&lt;br /&gt;- ...&lt;br /&gt;- ¡Non! ¡Yo nunca...! - La poca voz que-y quedaba nun foi quien a acabar la frase mientres sentía cómo l'interlocutor colgaba'l teléfonu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La medrana entamó a gana-y la partida.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113930813091028934?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113930813091028934/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113930813091028934' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113930813091028934'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113930813091028934'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/7-de-febreru-de-2006.html' title='7 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113918017690464589</id><published>2006-02-05T23:43:00.000+01:00</published><updated>2006-02-05T23:56:16.913+01:00</updated><title type='text'>6 d efebreru de 2006</title><content type='html'>Pero dexó de sonar enantes de qu'él llegare a coyelu. Contestó.&lt;br /&gt;-¿Sí?&lt;br /&gt;Pero al otru llau nun  había más qu'un pitíu llargu, mui llargu que s'adientraba nel so cuerpu.&lt;br /&gt;Sentóse. Prendió la tele, pero nun la quería ver, nun quería facer nada anque la so mente pidía que s'arreglare dafechu'l puzzle qu'iguaba la nueche anterior.&lt;br /&gt;De sópitu volvió a sonar el teléfonu.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113918017690464589?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113918017690464589/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113918017690464589' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113918017690464589'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113918017690464589'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/6-d-efebreru-de-2006.html' title='6 d efebreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113913858561864307</id><published>2006-02-05T12:19:00.000+01:00</published><updated>2006-02-05T12:23:05.626+01:00</updated><title type='text'>5 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Nun quería reconocelo pero la resaca taba llamándo-y a la puerta les vidayes. De la que diba pel pasiellu, pa garrar aquel monstruu infernal que lu aturullaba, pensaba en tolo que ficiere aquella nueche, en tolo que nun yera quien a recordar. Espacios en blanco, furacos na memoria... too envuelto en fumu y tastu de sidra. Y pa rematar... aquel teléfonu.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113913858561864307?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113913858561864307/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113913858561864307' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113913858561864307'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113913858561864307'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/5-de-febreru-de-2006.html' title='5 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113910904199493745</id><published>2006-02-05T04:04:00.000+01:00</published><updated>2006-02-05T04:11:27.036+01:00</updated><title type='text'>4 de febreru de 2006</title><content type='html'>Siempre pasa lo mesmo, siempre lo bono ye pecao, siempre lo bono acaba bien llueu.&lt;br /&gt;El despertador tenía la culpa de too eso. Pensó en tolo yá mentao y llevantóse ensin esperar nin un segundu más. Metióse na ducha y ellí tuvo sentáu más de diez minutos.&lt;br /&gt;Durmióse, l'agua cayía per él y diba morrer per aquel furacu qu'enllenaba'l cabu de la bañera.&lt;br /&gt;Durmió hasta que'l teléfonu sonó. Pensó en nun movese, en nun garralo, pero depués d'oyelu sonar tres veces entainó'l camín de la sala.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113910904199493745?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113910904199493745/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113910904199493745' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113910904199493745'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113910904199493745'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/4-de-febreru-de-2006.html' title='4 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113906667756999928</id><published>2006-02-04T16:08:00.000+01:00</published><updated>2006-02-04T16:24:37.576+01:00</updated><title type='text'>3 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Agora nun quería espertar, namás naguaba por quedase asina pa siempre... mirando pa ella. Porque la vía. Nidiamente y ensin duldes: yera ella. La lluz blanca siguía ellí, tapeciéndolo too, faciendo qu'aquel silenciu que-y calistraba los sentíos tuviere forma de muyer. La muyer qu'un día, de la que marchare.... Namás recuerda una mano alloñándose d'él, faciendo por fuxir del momentu nel que nun había vuelta p'atrás. Too taba decidío. &lt;em&gt;"Mi Buenos Aires querido" ...&lt;/em&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113906667756999928?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113906667756999928/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113906667756999928' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113906667756999928'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113906667756999928'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/3-de-febreru-de-2006.html' title='3 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113888781768308661</id><published>2006-02-02T14:39:00.000+01:00</published><updated>2006-02-02T14:43:37.690+01:00</updated><title type='text'>2 de febreru de 2006</title><content type='html'>Tan grande yera'l ruíu que paecía que-y diba esplotar la cabeza.&lt;br /&gt;Intentó gritar pero nun podía&lt;br /&gt;Intentó espertar pero nun podía.&lt;br /&gt;El ruíu siguía faciéndose mayor, y él nun yera a facer nada pa impedilo.&lt;br /&gt;De sópitu, el dolor llegó a un puntu y entamó a menguar de la mesma manera qu'entamara a medrar, acabando nuna paz y tranquilidá qu'enxamás sintiera.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113888781768308661?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113888781768308661/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113888781768308661' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113888781768308661'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113888781768308661'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/2-de-febreru-de-2006.html' title='2 de febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113887476798644429</id><published>2006-02-02T11:02:00.000+01:00</published><updated>2006-02-02T11:06:07.993+01:00</updated><title type='text'>1 de Febreru de 2006</title><content type='html'>Ente suaños, consigui pone-y cara a les voces. Yera ella, nun podía ser otra la que lu llamaba, la que-y dicía toes eses coses que lu mancaben nel alma. Pero dalgo nos güeyos de la mocina que tiempu atrás lu ablucara, dalgo escuro naquella mirada torgába-y averase a ella. Una lluz blanca envolvíalo too, mientres aquelles pallabres atornilláben-y los oyíos.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113887476798644429?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113887476798644429/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113887476798644429' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113887476798644429'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113887476798644429'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/02/1-de-febreru-de-2006.html' title='1 de Febreru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113874774845567629</id><published>2006-01-31T23:45:00.000+01:00</published><updated>2006-01-31T23:49:08.463+01:00</updated><title type='text'>31 de xineru de 2006</title><content type='html'>Na cama nun para d'oyer voces, quiciabes son eses voces les que nun-y paren de dicir que mire p'alantre. Que más alló hai muncho más, y quiciabes eso ye'l futuru.&lt;br /&gt;Toma un nolotil a ver si eses voces paren, pero nun hai nada que pueda con ello. Asómase a la ventana, yá de nueche, pa que'l so cuepu s'enllende de fríu.&lt;br /&gt;Nada ye a aparar les voces.&lt;br /&gt;Quiciabes el futuru yá ta equí.&lt;br /&gt;Cola ventana zarrada, duérmese, tiráu nel sofá.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113874774845567629?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113874774845567629/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113874774845567629' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113874774845567629'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113874774845567629'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/01/31-de-xineru-de-2006.html' title='31 de xineru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113866074402196482</id><published>2006-01-30T23:34:00.000+01:00</published><updated>2006-01-30T23:39:04.030+01:00</updated><title type='text'>30 de Xineru de 2006</title><content type='html'>Ye nesos momentos de señaldá polos tiempos vivíos cuando-y da por ximielgar la cabeza y volver al presente. Dase cuenta que'l camín entá queda más p'alantre, que lo andao nun ye más qu'una migayina na inmensidá del universu y que nun paga pena dar la vuelta, mirar p'atrás y llancir por ello. Anque seya arrastrando los pies, echa a andar a la gueta esi futuru que lu ta llamando a gritos.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113866074402196482?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113866074402196482/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113866074402196482' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113866074402196482'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113866074402196482'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/01/30-de-xineru-de-2006.html' title='30 de Xineru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113852945817855282</id><published>2006-01-29T11:04:00.000+01:00</published><updated>2006-01-31T00:00:37.630+01:00</updated><title type='text'>29 de xineru de 2005</title><content type='html'>La nueche, el mieu... fai que nun seya a dormir. Intenta suañar con toes aquelles coses que-y quitaben los mieos de neñu: los buenos de la televisión, l meyor equipu de fútbol suañáu.... Pero nada torga que'l mieu siga asitiáu dientro d'él&lt;br /&gt;Nieva...&lt;br /&gt;Camina...&lt;br /&gt;Canta...&lt;br /&gt;Tararea aquella vieya canción que'l so güelu-y tatareaba de neñu.&lt;br /&gt;Un vieyu tangu arxentinu que deprendiera nel exiliu y que vieno con aquel nun llonxanu 1975 que naide foi escayecer.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113852945817855282?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113852945817855282/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113852945817855282' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113852945817855282'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113852945817855282'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/01/29-de-xineru-de-2005.html' title='29 de xineru de 2005'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113845223413805288</id><published>2006-01-28T13:43:00.000+01:00</published><updated>2006-01-28T13:43:54.140+01:00</updated><title type='text'>28 Xineru 2006</title><content type='html'>Nines camienta que la cosa nun ta tan mal como paez, que falando s'entiende la xente, anque seya ente los gritos d'otros munchos que nun saben que nesi momentu los dos tais arreglando'l mundu. L'igua ta nes vueses manos. Naide más que vós pue consiguir que'l camín ... llegue a camudar de sentíu.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113845223413805288?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113845223413805288/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113845223413805288' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113845223413805288'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113845223413805288'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/01/28-xineru-2006.html' title='28 Xineru 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-21599140.post-113839430462245452</id><published>2006-01-27T21:33:00.000+01:00</published><updated>2006-02-21T00:03:16.143+01:00</updated><title type='text'>27 de xineru de 2006</title><content type='html'>&lt;a href="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/1600/ermitasanandres0.0.jpg"&gt;&lt;img style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="http://photos1.blogger.com/blogger/4288/2186/320/ermitasanandres0.0.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;La tarde enllenó'l valle de xarazu. Andar a la gueta de los familiares d'una persona qu'enxamás conocisti pue facete dar mil vueltes. El camín entamó en Tapia, siguió per Candás, Coyanca y llévanos otra vuelta a Candás.&lt;br /&gt;Dende equí nun sé pa ónde diremos.&lt;br /&gt;Mientres volvemos, Antón intenta acabar el camín ente'l xarazu. Ablúgase na marquesina del bus pero tien mieu, tien mieu de qu'apuerte la nueche y nun puea llegar a casa...&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/21599140-113839430462245452?l=ninesanton.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://ninesanton.blogspot.com/feeds/113839430462245452/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=21599140&amp;postID=113839430462245452' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113839430462245452'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/21599140/posts/default/113839430462245452'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://ninesanton.blogspot.com/2006/01/27-de-xineru-de-2006.html' title='27 de xineru de 2006'/><author><name>ninesanton</name><uri>http://www.blogger.com/profile/13868566770167326603</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry></feed>
